Bara oavgjort för P95

IFK Malmös P95 tappade på söndagen snöpligt sina första poäng i träningsturneringen Vinterserien.  "Di gule" var det bättre laget, men fick ändå nöja sig med oavgjort, 3-3 (2-2), mot IF Limhamn Bunkeflo 2007.

På söndagen var det äntligen dags för IFK Malmö att spela sin fjärde match i Vinterserien, efter att ett snötäckt Malmö IP hade satt stopp för mötet mot Heleneholms SK helgen innan.
IFK Malmö hade för dagen två nyckelspelare borta, målsprutan Stefan Vagic och backklippan Shadi Romi, vilka ersattes med de två guldkornen Erik Cikaric och Edwin Adolfsson. Även defensive turbon Lukas Dahlström var borta på grund av en knäskada och ersattes av Ziad Abed El Rehman som visade att kampen om platserna på innermittfältet kommer att bli tuffare än någonsin.
"Di gule" testade även ett nytt spelsystem i 4-2-3-1 där man lät två spelare ta en mer defensiv roll på innermittfältet och en tredje framför dem med en friare roll. Man hade bara haft en träning på sig att verkligen spela ihop detta nya system, men det syntes inte på planen då alla låg rätt i sina positioner och förstod hur man skulle spela.
Strax innan samling fick undertecknad reda på att huvudtränare Thomas Green natten innan hade drabbats av den tråkiga vintersjukan som vi inte ska skriva namnet på, och då var det ett faktum att assisterande tränaren Johan Carlsson skulle få debutera som huvudansvarig under en elvamannamatch.
Matchen började precis så som man ville. "Di gule" hade ett lågt försvarsspel och startade sin aggressiva press vid halvplan.

Efter bara någon minut lyckades man vinna till sig bollen och ställa om snabbt till anfall. Joy Hossain drev upp bollen över halva plan och slog en fin djupledspassning till Erik Cikaric som ganska lätt sprang ifrån LB:s mittbackar och fick ett fint läge som gick strax utanför.

Två fina lägen fick "di gule" efter bara några minuters spel och detta genom snabba omställningar.

Snöpligt var det då, att bortalaget tog ledningen genom ett självmål av IFK Malmös försvarare. Ett inlägg studsade oturligt på två stycken gula spelare innan den letade sig in i målet bakom Ali Shibli som debuterade mellan stolparna.

Limhamn Bunkeflo skulle sedan även utöka till 2-0, men det såg aldrig riktigt nervöst ut hos "di gule". Man höll sig till sin plan och kunde en kvart innan halvtid reducera till 1-2 genom Erik Cikaric som utnyttjade sin snabbhet och kunde säkert placera bollen bakom LB07:s keeper.

Några minuter senare fick IFK en frispark som Safet Besic satte i ribban och som Dardan Behrami nickade in returen på. 2-2 var resultatet i halvtid och "di gule" var med i matchen igen.

IFK Malmö startade även den andra halvleken med ett lågt försvarsspel och snabba omställningar. Ett kryss i denna match hade gett "di gule" ett fint utgångsläge i vinterseriens tabell.

Bortalaget lyckades ännu en gång ta ledningen och ledde nu matchen med 3-2, men det intressanta här är att inte en enda IFK spelare hängde med huvudet, man vet att det bara är poäng som gäller när man spelar hemma mot Limhamn Bunkeflo.

Och visst fick man utdelning i mitten av den andra halvleken. "Di gule" fick en frispark strax utanför straffområdet och Safet Besic gick självsäkert fram till bollen. Han drog den direkt på mål, likt sin första frispark, men istället för ribba ut så dundrade han den ribba in och LB07:s målvakt vet knappt vad som har hänt.

IFK-spelarna hade ännu en gång visat stor vilja och ännu större hjärta vilket hade tagit dem in i matchen för andra gången och ställningen var nu 3-3.

Samtidigt som "di gule" visade att matcher vinns på planen och inte utanför så blev det mer och mer oroligt på den motsatta sidan, inte minst från ledarhåll. Det var konstant gnäll på domaren, först när en Limhamn Bunkeflo-spelare fick gult kort, och efter det forsatte kommentarerna att hagla efter diverse domslut.

Det slutade med att en ledare/förälder på LB07:s sida blev utvisad från planen efter ett mycket märkligt beteende. Både muntligt, men framförallt genom gester. Undertecknad stod för långt bort för att varken se eller höra ordentligt vad som sägs och görs, men detta är inget beteende jag vill att varken mina eller andra spelare ska se och ta efter när man spelar fotboll.

Frustrationen hos gästerna fortsatte och fem minuter efter IFK:s mål delade en av motståndarna ut ett klockrent knytnäveslag i njuren på Safet Besic och det röda kortet var ett faktum. Tack och adjö sade vi till honom, och om det hade varit en match på högre nivå så hade en längre avstängning varit självskriven.
"Di gule" spelade därför med en man mer den sista kvarten och höjde sina grundpositioner en aning.

Trots det numerära underläget så fortsatte LB07 att ha mycket boll och lyckades skapa en sista farlig chans genom ett skott som studsade i ribban och ner på mållinjen.IFK fick också en sista chans genom en kontring där avslutet gick utanför.

Matchen slutade därmed 3-3 och "di gule" är nöjt med en poäng och tre gjorda mål.

De positiva faktorerna i denna match kan både tillägnas laget och enskilda spelare. Som lag visade man en enorm lagkänsla där alla backade upp varandra och täckte upp ytor så fort en spelare hade försvunnit.

Man låg hela tiden kompakt, precis som det hade begärts innan matchen och släpper inte igenom mycket. Det visades också upp en tuffhet som undertecknat aldrig har skådat i detta lag. Spelarna satsade hundra procent i varje närkamp där man gick in med kropp och fysik för att vinna bollen.

Jag vet inte om det är styrkepassen på Linnéskolan och löpträningen i parken som har gjort det, men att man ska ge lagen i P16 serien en tuff match både tekniskt och fysiskt råder det ingen tvekan om.

Individuellt så måste man bära fram en del spelare. Inte minst matchovane Ziad Abed El Rehman som gjorde en kanoninsats i defensiven och alltid täckte upp när Safet Besic gick på offensiva äventyr. 

Edwin Adolfsson gjorde även han en kanonmatch som inte bara höll det rent framför mål, utan som Carles Puyol, i sann mittbacksanda även gjorde sina offensiva turer och bidrog starkt framåt. Även Ali Shibli i målet räddade laget vid flera tillfällen med kvalificerade räddningar och såg otroligt stabil ut.

Matchens lirare blev Erik Cikaric som konstant löpte på sin ensamma anfallsposition. Han var där och störde när LB07 skulle göra sina uppspel och framförallt var han alltid ett hot framåt. Med lite flyt hade han kunnat göra ett eller två mål till, men för att aldrig ha spelat center förut så ska det bli intressant att se hur bra han kan bli.

Matchen spelades 2×40 minuter.

Startelvan (4-2-3-1): Ali Shibli – Christian Addo, Edwin Adolfsson, Robin Olin, Shqipron Rexha – Safet Besic (lk), Ziad Abed El Rehman – Astrit Brahimi, Joy Hossain, Dardan Behrami – Erik Cikaric. Avbytare: Adil Hakimi, Denis Durgutovic, Ibrahim Zaghmouth, Oscar Hansson.

Matchens lirare: Erik Cikaric.

/av