En gulings lidande

– eller en knäppskalles bekännelse

Är en medelålders man i mina bästa år, familj, jobb och socialt anpassad, uppvuxen i Malmös "arbetarkvarter" kring Södervärn. Utflyttad från Malmö 1975 och numera bosatt i Linköping.

Har dock en svårförklarad lidelse som många skulle betrakta som en sjuklig besatthet till ett fotbollslag från Malmö. Ett gäng killar från Malmöregionen som sparkar fotboll och som jag inte ens känner mer än till namnen och spelstilen!

Varför i hela fridens namn detta intresse? Jag har förgäves försökt förstå mig själv. Är laget speciellt bra? Spelar det sambafotboll? Har laget rosat fotbollsverige på något annat vis? Spelade laget under sin storhetstid positiv anfallsfotboll? Förknippas laget med någon annan positiv egenskap?

Svaren på frågorna på de flesta frågorna är faktiskt nej eller nja.

Hur man kan bli "sån"

Kanske är det så att vi gulingar är sådana som känner extra sympati för "the underdogs", de som kämpar i motvind. (Draken lyfter ju i motvind som Patrik J sa, fast det citatet har han säkert knyckt från någon annan). De som kämpar med små medel. De som ställer upp ideellt. De som prioriterar kamratskap. De som har insett att solen är gul.

En härlig kväll på Malmö Stadion på 60-talet, derby mellan gult och blått. En liten pilt står på ståplats längd nere vid staketet och ser Gert Nilsson lobba bollen över Tore Svensson i MFF:s mål. Vilken lycka, att få uppleva en sådan sak är inte många förunnat. Hoppas att alla ni som satsar er tid ideellt åt IFK skall få njuta sådana högtidsstunder.

En annan minnesbild från en av Kvällspostens löpsedlar. Det spelades allsvensk fotboll vid 12- tiden på söndagarna. Kvällsposten kom ut med upplaga samma dag vid 17-tiden. Ett gäng grabbar står och väntar. Så sätts löpsedeln upp:

IFK Malmö slog Hammarby med 5-0!!!!!!!

En höstdag på Malmö Stadion 1980. 20 000 åskådare bevittnar en medioker match mellan GAIS och IFK Malmö. Oavgjort skulle räcka till allsvenskan för vårt lag. Då en minut återstår händer något hemskt. En GAIS-spelare får utrymme på vänsterkanten och får till ett bra inlägg som vår målvakt missbedömer. En IFK-back räddar bollen med händerna på mållinjen. Straff och god natt.


Sten Pålsson slår in straffen som grusade de gula drömmarna om allsvenskt spel.

På övertid lyckas sedan ÖIS få till ett straffmål mot Grimsås så ÖIS gick upp. Jag minns fortfarande den bittra smaken. Svärande gula anhängare, Kvällspostens i förtid uppsatta löpsedlar med rubriken GUL(D)FEST I NATT som revs ner. Tungt…

Sedan följde en hemsk tid. Degradering till division blåbär, interna intriger och stridigheter i föreningen. Eländes elände…

Under ökenvandringen som följde utkristalliserades de riktiga IFK-supportrarna (eller knäppskallarna). De som fortsatte sitt ideella engagemang som funktionärer. De som togs sig till Kulladal och Hittelösa för att se IFK spela eller de som smet in på Eskilstunas stadsbibliotek för att försöka läsa Sydsvenskan om lagets matcher. De som stöttade när det behövdes.

En bit in på 90-talet började man se ljus i tunneln. Den gamla goda gula kämpandan visade sig allt oftare. Den ettåriga sejouren i division 1 år 1997 är inte mycket att säga om. Man var inte riktigt beredd.

Sedan gjorde "Fille" och grabbarna en fantastisk insats när man gick upp 2000. Det räcker ju inte att vinna den tuffa division 2 södra, man måste dessutom gå segrande ur kvalet. Mycket starkt (det är ju fortfarande samma stomme i laget fast vi förlorat flera profiler)!

Sommaren 2003: Är på semester med familjen i en liten håla i Italien. Det skall spelas en "sexpoängsmatch" match mot Falkenberg. Italienska tidningar visade sig inte innehålla någon information om sådana världsnyheter.

Det enda kaféet med Internet-anslutning i byn hade ingen fungerande terminal. Lyckades via turistbyrån få info om en grannby som skulle vara bättre utrustad. Efter en intensiv övertalningskampanj med familjen där jag fick framhålla att grannbyn var väldigt intressant med fin glassbar, tivoli och museer åkte vi dit.

Lyckades till sist få fram att med endast nio man lyckades man vända och vinna! Dagen är räddad! Med lättade steg och gott mod återvände jag till semesterdvalan.

Har en fotbollsintresserad knatte som jag försöker indoktrinera. Förklarat att har man gul tröja och vita byxor vinner man alltid. Då är man alltid bäst.

När vi spelar egen "match" får den med gul tröja automatiskt ett handikapp på ett eller två mål, annars blir det orättvist. Dock börjar han undra vad det där IFK Malmö egentligen spelar i för serie och varför han skall heja på dem. Dessutom menar han att hans pojklag som har röda tröjor faktiskt vinner en och annan match!

En besserwissers analys

När man läser om vårt IFK så dominerar ofta det här med ekonomin och så den som man tycker den lilla publiksiffran. Ekonomin är ju ett stort problem för nästan alla fotbollsklubbar. Hur man skall tackla den frågan kan säkert styrelsen bäst men det förefaller att på kort sikt måste vi försöka få:

  • Fler företagare med gula rötter att lätta på pungen (Percy lär ju hjälpa till med handbollen)
  • Kanske satsa mer på lotterier och bingo?

    Att inte ha ett utvecklingslag eller reservlag som får spela i ordnat seriesystem låter ganska konstigt. Reservlag har ju till och med de flesta division 6-lag i obygderna runt om i Sverige.

    På lång sikt gäller det väl att:

  • Göra klart för sponsorerna att IFK har klara ambitioner att komma tillbaka till allsvenskan och ta upp kampen med MFF, HIF, TFF och BoIS. Klubben tillhör ju en av Sveriges klassiska föreningar. Nästan all erfarenhet visar ju att klubbar med grandios historia nästan alltid kommer tillbaks till finrummet (HIF, BoIS, DIF, ÖIS, IFK Göteborg etc.). Då lär publiken komma i stora skaror, åtminstone till derbymatcherna. Nya gulingar föds eller skapas. Klubben får bättre jordmån.
  • "Sälja" IFK hos ungdomen. Satsa på diverse jippon runt om i skolorna. Försök ta upp kampen med MFF vad gäller ungdomsverksamhet och fotbollsskolor (här gör man uppenbarligen redan idag ett storartat jobb) för de yngsta.
  • Framförallt se till att våra fina elitfotbollsgrabbar åtminstone kan tampas om en allsvensk plats.

    Vad gäller den till synes lilla publiksiffran så är jag inte säker på att den egentligen är så dålig. Titta på publiksiffrorna för "andralagen" i Norrköping och Örebro! Eller på Stockholmslag i Superettan! Inte heller Göteborgs representanter i ettan samlar speciellt stora skaror.

    För nuvarande känns det inte riktigt bra. Lagets lägsta nivå som under förra säsongen var ganska hyfsad har på sistone drastiskt försämrats och det börjar anas lite oreda i leden. Att förlora skottstatistiken med 1-10 mot mediokert motstånd och åka på utvisningar är illavarslande tecken.

    Nu är det lätt att börja med destruktiva tankar och försöka hitta fel hos andra. Spy galla över tränare och domare och allt runt om kring.

    Dock gula, än är inte loppet kört! Om var och en i stället för att begapa andra kunde fråga sig själv vad jag själv kan göra bättre kan vi säkert vända på steken. Precis alla: spelare, tränare, sponsorer, funktionärer, besserwissers på och utanför åskådarplats ja alla med gula sympatier kan lyfta sig ett snäpp.

    Peppa varandra i stället för att peppra! Då kommer det nog att gå bra. Alternativet att ramla ner i tvåan förskräcker. Det är kanonsvårt att ta sig tillbaka!

    MFF

    Visst är det roligt att det för närvarande finns ett allsvenskt lag i Malmö. Visst skall det bli underbart att få slå dem. Vänta bara…

    MFF:s legendariske ledare Eric Persson blev något av hjälte i Sveriges Radio TV. Han intervjuades vid många tillfällen och missade aldrig ett tillfälle att ge IFK ett nålstick.

    IFK:s ledning hade minsann vid något tillfälle varit taskiga mot hans adepter. IFK tyckte han vara ett "finare" lag som han starkt ogillade. MFF var "arbetarnas" lag.

    Dock tvekade han aldrig själv att alliera sig med bankdirektörer och storfinans!

    Till sist

    Fantastiskt fin hemsida, helt i klass med eller tom bättre än de flesta allsvenska klubbarnas!!!!!!

    Man har all respekt för alla de som jobbar ideellt med IFK. Lätt att sitta vid sidan om och kritisera. Samtidigt kan man väl få komma med lite råd… Kanske ser man skogen bättre på lite håll än om man sitter mitt inne i den själv?

    Kom igen gula laget! Vi som följt er vet att nästan hela bandet fotbollsmässigt håller god Superettannivå.

    Sommarhälsningar till alla gula!
    Gulsparven