P95 ute ur SM

IFK Malmö klarade inte av att motsvara förväntningarna. Drömmen om SM-slutspel i Göteborg stannade vid blott en dröm.

Annars började det bra i första matchen mot Mjällby AIF där man tidigt gick upp i en 2-0-ledning. En vansinnig bakåtpassning gjorde att ett påpassligt Mjällby kunde reducera.

Snabb replik från "di gule" och man hade åter en tvåmålsledning. Det skulle visa sig att IFK Malmö skulle få det svårt att bevaka en ledning i denna turnering och det stod plötsligt väldigt oväntat 3-3 under pausvilan.

Återigen gick man ifrån och ledde 4-3 med blott några få minuter kvar av matchen. Mjällby AIF ville annorlunda och kunde göra två mål under matchens sista två minuter där man visade prov på fin inställning och effektiva avslut.

Luften gick helt klart ur "gulingarna" eftersom man var det klart bättre laget, men hade plötsligt förlorat den viktiga nyckelmatchen och försatt sig i en mycket svår situation.

I nästa match väntade Kalmar FF som vunnit sin inledande match mot Tölö IF med uddamålet. "Di gule" drog på sig en straff (en "guling" halkade vilket blev till en perfekt kapning bakifrån av en Kalmar-spelare) redan efter 20 sekunder vilket Kalmar FF säkert förvaltade.

När matchen var knappt två minuter gammal låg IFK Malmö under med 0-3. Kalmar FF visade upp ett fint försvar och ett fantastiskt boxplay. Deras omställningar gick fort och var mycket effektiva.

I efterhand kan man lugnt påstå att "di gules" man-man-markering med hög press var ett dåligt beslut av undertecknad. Trots det följde en sjuminutersperiod där inga mål föll. IFK Malmö noterades för fyra skott utanför målramen medan Adil Hakimi i IFK-målet svarade för två utmärkta räddningar.

Dock på de avslutande tre minuterna före pausvilan kunde Kalmar kontra in ytterligare tre mål på lika många anfall. Samtliga mål kom i två-mot-en-lägen där "di gule" visade uppenbara brister på disciplin och hemjobb.

I den andra halvleken försökte sig IFK Malmö på en sista kraftansträngning för att snygga till siffrorna. Kalmar FF:s solida försvar gjorde att "gulingarna" tvingades försöka utmana i en-mot-en-lägen.

Efter väldigt mycket nyttjande av armar, knuffar och tröjdragningar utan åtgärd från domarduon fick undertecknad nog vilket ingen kunde undgå att märka. Rött kort följde och matchen slutade med osmickrande 0-12.

Inför sista matchen mot Tölö IF återgick man till ett försvarsspel med snabba omställningar, något man borde gjort redan i Kalmar-matchen. "Di gule" ledde med 4-1 i paus och med fem minuter kvar med hela 6-2.

Matchen slutade lustigt nog 6-6 efter att Tölö IF förtjänstfullt kämpat sig tillbaka in i matchen. Bäst på plan i den tredje matchen var Christian Addo som ersatt Adil Hakimi i målet efter de två första förlustmatcherna. Beröm också till assisterande tränaren Johan Carlsson.

Det går inte att undra över hur det är tänkt att futsal skall fungera. Därmed inte sagt att IFK Malmö förtjänade mer än den poäng man fick med sig hem. Spelet var faktiskt inte bättre än vad siffrorna avslöjar.

Däremot räckte det med en vunnen nickduell med en domarduo för att få en frispark emot sig för att i nästa match med en annan domarduo tillåta fasthållning knappa metern från domaren.

Nolltoleransen är oftast ett skämt och något som ser fint ut i styrdokumenten. Svordomar och nedlåtande kommentarer är oftast vardagsmat. När ska detta stävjas?

IFK Malmö önskar Mjällby AIF all lycka och framgång i SM-slutspelet i Göteborg den 26-28 februari eftersom de stod som slutsegrare efter att ha besegrat Kalmar FF i den avgörand matchen med 5-4.