IFK Malmö tog tre viktiga poäng i division 2 Södra Götalands bottenstrid när GIF Nike på lördagen besegrades med 4-3 (2-1).

Han var på väg att bli den stora syndabocken, IFK:s målvakt Marco Lindholm-Passanante. Efter tre osäkra ingripanden som gav tre mål i baken, var han sen den som med två verkligt två bra räddningar såg till att IFK kunde vinna för första gången sedan den 16 maj, då 3-0 mot Ifö Bromölla.

Det var en underlig match. Och mycket spännande. IFK kunde definitivt ha avgjort tidigare och Nike kan utan att bli motsagt mena att forceringen på slutet borde gett en poäng med bland annat ett skott i ribban.

Det märktes att det var en ödesmatch mellan två lag, som släppt in flest mål i serien. 4-3 kunde mycket väl vara 8-7, 8-8 eller ur gul synpunkt ödesdigra 7-8. Marco Lindholm-Passanante blandade och gav som sagt, Nikes målvakt Niklas Uddenäs likaså.

Men varför vara negativ? På den egna hemsidan är det väl tillåtet att mest se till det positiva och vara lite enögd. Segern var det viktiga, förlust hade betytt tack och adjö.

Några personliga intryck av en vikarierande skribent må kanske vara tillåtet.

Blerim Mullici blev matchvinnare med sina tre mål, chippen till 4-2 var ett tekniskt förnämligt nummer. Före 1-1 hade han dessutom två bra lägen att göra mål. Och inte en enda gång tjafs med domaren. Fortsätt så, Blerim!

Nu värderas självfallet en tremålsskytt i en ödesmatch med rätta högt. Givetvis var Blerim matchens gule lirare. Men konkurrensen var hård från främst Karim El hage. Han var ypperlig, inte minst offensivt. Hans öppnande crosspass till Philip Brandgård som sen gav 3-2 (Blerim) var en delikatess.

Jag har aldrig sett Demokrat Maxhuni så arbetsvillig som nu. Hans viktiga 2-2 var ett tekniskt bra nummer. Några hyggliga skott visade på hans mångsidiga kompetens.

Några av spelarna har jag inte sett i matchsituation tidigare.

Ali Burrniku var duktig i första halvlek, orkade inte fullt ut efter paus. Matchovanan märktes.

Robinn Sander var duktig som target player men för långsam som ensam på topp, när IFK efter 4-2 pressades tillbaka.

När Marko Knezevic ersatte Robinn fick IFK den snabbhet framåt som behövs mot ett lag som trycker på som Nike. Ett av hans två frilägen borde förstås ha gett 5-3.

Efter vad jag förstått har Tobias Rosenlind fått sparsamt med speltid under våren. Det förvånar mig. Han visade många kvaliteter. Inte minst hade han den inställning som behövs i denna utsatta situation.

Det var en inställning som präglade IFK under lördagseftermiddagen. Vilja fick i några situationer ersätta förmåga.

Framtiden, då?

Lunds BK:s ryck i serien kommer att gynna de sex lag som krigar kring de två nedersta strecken. Många av topplagen bakom LBK kommer på höstkanten att få många matcher utan egen betydelse.

Varför inte utnyttja detta redan på lördag mot Karlskrona?

STARTELVORNA

IFK Malmö (4-4-2): Marco Lindholm-Passanante – Carl Philip Brandgård, André Birgersson, Jörgen Svensson, Karim El hage – Ali Burrniku, Robert Kjellin (lk), Demokrat Maxhuni, Tobias Rosenlind – Robinn Sander, Blerim Mullici. Avbytare: Marko Knezevic (Robinn Sander 76), Ahmedin Sudic (Blerim Mullici 85), Mustafa Arezoo (Tobias Rosenlind 90), Edis Djugumovic, Festim Bytyqi (målvakt).

GIF Nike (4-4-2): Niklas Uddenäs – Fredrik Sörensson, Emil Möller, Pär Karlsson (lk), Henrik Arvidsson – Joel Gunnarsson, Christoffer Zachrisson, Charlie Hägg, Emil Duvander – Rasmus Andersson, Dino Alajbegovic. Avbytare: Marcus Persson (Emil Duvander 76), Henrik Månsson.

MATCHENS LIRARE

IFK Malmö: Blerim Mullici.

GIF Nike: Joel Gunnarsson.