Hejsan alla gula och andra färgglada eller färgade hemsideläsare. Det är fredag kväll och jag sitter här vid min något dementa Mac för att avlösa min lillebror, som fick för sig att ta semester. Vad ni skärmtittare vill läsa om vet jag givetvis inte, så det här blir som jag vill ha det!

När jag vaknade i morse trodde jag att väckarklockan fått fnatt. Det var ju mörkt ute! En mer noggrann visuell check visade på mörka skyar, vindbyar och ett strilande regn. Sånt som brukar kallas höst. Det kom lite abrupt efter den tropiska sommarvärme som rätt så länge, att det blivit en vanesak. Under eftermiddagen var jag nere på Ribban och tittade på fyrbenta djur med tvåbenta ryggsittare. Hästar är väl inte mina favoriter, men det var ju kul (nåja) att se Skånskans hästsportjournalist dratta in i ett hopphinder. Obs att jag var där i ämbetets medför. Nåja, vi lär väl få tillbaka värmen igen, enligt initierade källor (s.k. meteorologer). Häromdagen hörde jag en engelsman påstå att vi svenskar alltid pratar om vädret när vi saknar samtalsämnen. Fattar inte vad han har fått det ifrån?

OK då. När det gäller matchen på måndag mot Blekinges stolthet Mjällby AIF, så vet vi ju alla att laget stoltserar (ett uttryck som går att applicera på SDS sportkrönikör också, men det hör ju inte hit) på en stark andraplats i tabellen – 14 poäng över di Gule. Ingen lätt match således, men å andra sidan, vilka matcher är lätta i Superettan? Det är så ofta jag hör att en speciell match är en "måste-vinna-match". Är inte alla det? Varje vunnen kamp ger tre poäng – oberoende av vem man möter. Förluster är lika dyrbara om de inträffar i början, mitt i eller i sista matchen. Men OK, har man strulat till det så kan ju sista matchen bli avgörande – men det beror ju på spelet tidigare under säsongen. Nu har jag virrat till det nog.

Tabellen talar sitt tydliga språk. Di Gule ligger på målsättningen – en stabil mittenplats i tabellen. Dock bara åtta poäng ner till nedflyttningsplats, men inte mycket mer (11) till allsvensk kvalplats. En förlust på måndag skulle kunna stöka till det och ge en alltför intim kontakt med det nedre strecket (negativt tänkande – Fy på mig!!). 1-1 på bortaplan den 13 maj skulle ju lätt kunna tolkas som att det blir en enkel hemmaseger, men alla vi som sett eller läst om matcherna i Superettan, vet att allt kan hända. Inte minst när GAIS (då nästjumbo) härförleden "körde över" di Gule. Våra pågars mentala styrka mot Västerås därefter, ger dock ett gott hopp om måndagsmatchen. Dessutom kommer då avstängda spelare åter in på plan och det är bara att hoppas att de håller sig i skinnet (i varje fall inte "snackar" med domaren). Notera också att Mjällby hade problem med nuvarande nästjumbon Umeå i sin senaste hemmamatch. Det år inte lått att tippa – vilket Svenska Spel ju lever av!

Jag ger naturligtvis inga råd om förstauppställning eller spelsystem, därtill har IFK en avlönad tränarduo som givetvis vet betydligt mer än undertecknad och andra (inkluderar många "läktartränare" som med facit i hand kan allt), om dagsform och mental inställning. Men eftersom jag kan skriva vad jag vill, skulle jag gärna se att Magnus Eriksson fanns med i startelvan (tillsammans med …. nå, nu får Patrik bestämma).

I Sydsvenskan har det förekommit några insändare på sportsidorna om IFK:s hejaklack. Naturligtvis behövs det en sådan i Superettan – själv blev jag full av beundran inför GAIS supporters. Vår lilla "klack" gör naturligtvis vad den kan, men som jag ser det behövs det lite disciplin och respekt – man skriker t.ex. inte "HATA…….". Kanske något får IFK:s supporterklubb att titta på? Ordna ramsor, melodier och träna klacken? Kan de’ va’ nå’t?

Var finns publiken? Det finns ingen anledning till att IFK Malmö bara ska ha 10% av MFF:s åskådarantal på matcherna. Eller finns det? Jag har inget svar, men ställer frågan.

Om nu någon från Myathílby på Listerlandet skulle läsa dessa rader, vill jag önska dig/er välkommen till Malmö IP på måndag. Jag är övertygad om att IFK Malmö och MAIF ska bjuda publiken på en underhållande föreställning, som garanterat ger vinst till det lag som gör flest mål – det är ju bara det som räknas. Och – så god varmkorv som det finns här hittar du ingen annanstans. Bara den är värd besöket!

Vi ses på måndag.

Förklaring: Myathílby är namnet på Mjällby på 1300-talet. Det betyder ungefär "gården i mitten" och senare byn i mitten = kyrkbyn mellan Ysane och Istaby (allt enligt Svensk uppslagsbok 1951).