Profilen: Henrik Nebrelius

Var man född i 0411-land (riktnumret till Ystad) och gillade det här med bollar var vägen alltid liksom utstakad. I "Korsvirkesstaden" gällde bollar -modell aningen mindre – och spel med händer i stället för med fötter.

Hade man dessutom en "farsa" som varit guldlirare i IFK Malmös handbollslag skulle det ju vara underligt om sonen inte anammade arvsanlagen och förde den stolta traditionen vidare. Och visst spelade Bengt-Arne Nebrelius son handboll hemma i Ystad. Henrik virvlade runt inte bara i Ystads IF:s pojklag i handboll. Han var dessutom så framgångsrik att han togs ut i Skånelaget i samma sport.

Men så var det ju det här med fotbollen. Henrik hade lika goda anlag här. Pojklagsspelaren i YIF togs även ut i Skånelaget även i fotboll. När han samtidigt nått upp i den ålder, 15-16 år, där man "tvingas" välja, ja då valde "Henke" fotbollen.

– Jag tyckte handboll var jättekul, men det är ändå en viss skillnad på att slå sig in i Skånelaget i fotboll och handboll.

– I fotboll är konkurrensen betydligt tuffare redan i unga år, berättar Henke.

I dag ångrar han inte sitt val. Fotbollen har gett honom mycket. När allsvenska Häcken 1993 åkte runt och spelade i Intertoto gjorde man en avstickare till Ystad och träningsspelade mot Ystads IF.

En viss Henrik Nebrelius imponerade på allsvenskarna till den grad att han bjöds in till en veckas träning uppe i Göteborg. Där visade han bokstavligen framfötterna och imponerade så pass mycket att han erbjöds ett allsvenskt kontrakt.

– 1994 spelade jag 22 av 26 allsvenska matcher. Jag var med hela tiden när jag inte var skadad, berättar Henke.

Ett allsvenskt mål (mot Halmstads BK) blev det innan han sommaren 1995 lämnade Göteborg, Häcken och – Sverige!

– Jag fick ett stipendium och åkte till USA för att plugga. Under maj-augusti hade vi sommarlov och då spelade jag för Ystads IF, berättar han.

När Henke 1999 var klar med sin utbildning flyttade han hem.

– Då låg spel i YIF förstås nära till hands eftersom jag hade mina föräldrar där.

Men inför säsongen 2000 lockades han till IFK Malmö.

– IFK skulle satsa rejält för att närma sig MFF som klantat till det för sig och åkt ur allsvenskan. Men IFK köpte smart. Värvade inga lycksökare utan killar som fungerade ihop.

Egentligen ska det inte gå att värva ihop ett vinnande lag, men pusselbitarna föll under Leif "Fille" Ohlssons ledning på plats och det blev seger i tvåan och i kvalet till superettan.

– Det är mitt hittills finaste fotbollsminne, säger Henke.

När han kom till IFK kände han Jörgen Svensson, Johan Åkesson och Jonas Danielsson. Att IFK inte gjorde en ekonomisk jättesatsning på nyförvärv inför årets säsong tycker han var smart.

– Det har funnits alldeles för många klubbar öppna plånböckerna på vid gavel för att sedan förlora allt, säger chefsekonomen Nebrelius.

De som nämner allsvenskan i hans närhet för en frågande blick till svar. – Först och främst måste IFK Malmö etablera sig i Superettan. Det gör man inte på ett år. Sedan måste klubben försöka få fram egna produkter som kan ta över. Jag tror klubben är på rätt väg.

– Jag har kontrakt med IFK säsongen ut, men trivs och kan förstås tänka mig en fortsättning, säger IFK:s lagkapten.

Måhända kommer tredje generationen IFK-Nebrelius att synas på idrottsplatsen om en sisådär 18-20 år. I lördags blev nämligen Henke pappa till Melwin.

Henrik Nebrelius:
Ålder: 27
Familj: Hustrun Martina och sonen Melwin
Yrke/utbildning: Ekonomichef på Sydkraft AB
Längd: 180 cm
Vikt: 75 kg
Klubbar: Ystads IF, BK Häcken, University of Tampa, USA, Ystads IF (1999), IFK Malmö
Fritidsintressen: Golf, koppla av, bio
Favoritlag förutom IFK Malmö: Manchester United
Övrigt: 2 junior- och 5 pojklandskamper