En liten blick på den gångna säsongen och så tittar vi framåt.

Andra årgången av Superettan kan nu summeras och visst var det spänning in i det sista i både kamp om kvalplats som för att undvika det så förhatliga nedflyttningsspöket. Av nykomlingarna hade inte Motala AIF lyckan med sig utan fick direkt ta steget ner. Bäst klarade sig Gefle IF som var mycket nära en allsvensk kvalplats. IFK Malmö gjorde en stabil insats som väcker nyfikenhet inför framtiden. Inte minst har Patrik Johansson – gulingarnas tränare – gjort ett stabilt intryck och vunnit respekt under sitt första år som huvudansvarig för ett lag i Superettan. Snyggt jobbat Patrik!

Ett lyckodrag och det måste kännas skönt inte minst för IFK-ledningen för visst fanns det en och annan tvivlare när det meddelades att IFK Malmö valt att satsa på en i sammanhanget oprövad kraft.

Publikmässigt har det varit lite trögare i Superettan under den nyss avslutade säsongen. Visst var det svårt att matcha publiksiffrorna från säsongen 2000, att ersätta två så stora publikdragare som MFF och Djurgården är inte gjort i en handvändning.

I svensk fotboll arbetas det med arrangemangen som aldrig förr. För att få fram mer fakta från både de som besöker våra arenor och de som följer matcherna på avstånd har det under året i både Allsvenska och Superettan genomförts en publik och marknadsundersökning. En första sammanställning presenterades vid SEF:s höstmöte tidigare i veckan och här fanns många och mycket intressanta uppgifter. Varje förening kommer nu att få en utförlig rapport om just sin förenings arena och arrangemang, som blir ett utmärkt underlag att användas i arbetet med att utveckla sin egen organisation och tillsammans med arenaägaren kunna göra förbättringar på arenan.

Det är inte bara på plan som kampviljan är stor utan det gäller genom hela organisationen och Superettan-föreningarna ser en stor utmaning i att betydligt höja publiksnittet under kommande säsong.