Fyra omgångar återstår av årets upplaga av Superettan. Nedflyttningsklockarna börjar klinga i allt snabbare takt för IFK Malmö. När endast "upploppsrakan" återstår parkerar det gulskrudade Malmölaget på nedflyttningsplats. Illa nog.

Denna krönika plitas ner innan Forwards bortamöte med Café Opera och Falkenbergs dito uppe i Norrköping mot hopplösa jumbon Sylvia.

Hur det än går i dessa matcher är där bara en sak som gäller för IFK på tisdag då laget gästas av Västerås SK, tre poäng!

Den senaste tiden har det spekulerats en del om det tränarbyte IFK Malmö gjorde för en månad sedan när Patrik Johansson fick ställa sin plats till förfogande för Leif "Fille" Ohlsson.

När Patrik ledde laget, låg faktiskt IFK på rätt sida nedflyttningsstrecket, medan Fille fått en tuff inledning med blott en intagen poäng på de fyra matcher han lett laget, vilket fört laget under det förhatliga strecket.

Lider till stor del med Patrik som fick gå. Han har under de knappa tre år han tjänstgjort i klubben gjort ett bra arbete med de spelarresurser han haft till sitt förfogande.

Att då mer eller mindre bli odugligförklarad är ett hårt slag. IFK handplockade honom från Landskrona BoIS inför säsongen 2001. Inte utan anledning. Den dåvarande ledningen såg honom som ett spännande tränarnamn och visste om hans fotbollskunskaper.

Patrik var också ett synnerligen respekterat namn inom presskåren, alltid rakryggad och frispråkig. På så vis var han även ett bra ansikte utåt för IFK Malmö.

Vad än belackarna säger, så är en sak säker. Att IFK ligger på avstigningsplats är vare sig Patrik eller Filles fel. Av den anledningen är det dags för spelarna att ta sitt ansvar. Något inte alla gjort den senaste tiden.

För att vinna fotbollsmatcher på den här nivån gäller det att hela laget ger allt, inte enbart enstaka spelare. Alla måste visa rätt attityd, det är det minsta man kan begära. Både som tränare och supporter.

Jag vill inte gå in på några namn på de spelare jag personligen inte tycker ger sitt yttersta. De får rannsaka sig själv. Hos vissa lirare kan man avläsa en ängslighet i ansiktena under matcherna, något som föranleder till en påtaglig handlingsförlamning.

Nu måste rädslan bort och viljan fram för att lotsa IFK till en fortsatt vistelse i landets nästhögsta serie.

Med rätt moral är det ingen omöjlighet att laget tar de nio poäng som är nödvändiga för förnyat kontrakt mot i tur och ordning Västerås (hemma), Falkenberg (borta), Forward (hemma) och Gefle (borta).

Upp till kamp pågar och spela så gulan glöder och ta fram den spelglädje och det kunnande ni visade stora prov på i hemmamatcherna mot Häcken och Frölunda. Ni kan lira fotboll, bara Ni själv vill!

Avslutningsvis vill jag dock plocka fram två spelare i IFK-elvan som alltid gör sitt bästa, Glenn Holgersson och Magnus Eriksson. Två riktiga föredömen, även om Magnus dragit ned helhetsintrycket något då han snackat till sig onödigt många varningar.

Deras inställning skall förhoppningsvis smitta av sig på övriga spelare inför de stundande ödesmatcherna.