Mina minuter i svensk fotbollshistoria
GAIS Sten Pålsson har satt straffen som släckte IFK Malmös allsvenska hopp. Foto: Bildbyrån 1980
Jag har en undanskymd plats i den svenska fotbollshistorien. Men inte som Magnus Månsson, utom som han, speakern.
Jag var nämligen speaker inför 20 943 åskådare i sista omgången av division 2-fotbollen 1980. Matchen som än i dag i IFK-kretsar kallas Gais-matchen. IFK mötte Gais på Malmö stadion, samtidigt spelade Örgryte hemma mot Grimsås. Det var en raffinerad ställning: IFK 31 p, ÖIS 29, Gais 29 och Grimsås 29. Det var på den tiden en seger gav två poäng och endast ettan avancerade till Allsvenskan.
IFK hade sämst målskillnad, Göteborgslagen lika, men ÖIS hade fler gjorda mål. Grimsås var med sin målskillnad borta för avancemang eftersom IFK och Gais möttes. En poäng skulle alltså räcka för att IFK Malmö åter skulle vara allsvenskt. I 88 minuter var man det. Det var mållöst på Stadion. Då fick Gais en straff, som Sten Pålsson placerade förbi IFK-målvakten Bosse Theander, 0-1.
Sorg och glädje.
I Göteborg stod det 2–2. Gais hade bytt plats med IFK i tabelltoppen.
Det var då jag får mina minuter i fotbollshistorien.
I Gais jubileumsbok kan man nämligen läsa:
Men vänta lite, vad är det han säger i högtalaren? Vad fan säger han? Fem minuter kvar på Ullevi? Dra åt helvete! Glädjescenerna stannade upp, spelarna satte sig på planen och väntade. Och så …
”DET ÄR STRAFF PÅ ULLEVI. ÖRGRYTE HAR FÅTT EN STRAFF! ”
Många tidningar uppehöll sig vid förseningen på Ullevi. Några notiser hade han/speakern i rubrikerna. Många av åskådarna hade naturligtvis lämnat Stadion men ca 15 000 var uppskattningsvis kvar och väntade på vad jag skulle förmedla.
Jo, ÖIS förvaltade även sin straff och tog den attraktiva platsen i den högsta serien.
IFK och Gais deppade.
Under fem, sex minuter var jag i fokus, men inte med någon större glädje. Den planerade festen på Kronprinsen blev avslagen.
Men maten var god.
PS. Hemma i gömmorna har jag en förgylld tallrik, som jag fick, när jag några månader senare slutade min tjänst på IFK. Ett företag klassade nämligen finalomgången i division 2 södra den 19 oktober 1980 som Årets fotbollshändelse och utgav en minnestallrik. DS.
